Blä

Fy tusan... Är fortfarande sjuk. Orkar inte vara det nå mer. Ringde till jobbet tidigare och sa att jag skulle koma imorrn för att jag kände mig ca 1% bättre, men så klart blev jag att må jätte dåligt efteråt. Har legat och sovit hela förmiddagen och svettats och frusit om vartannat. Stackars mig. Men ska iaf åka till jobbet imorrn så får jag känna efter då hur jag känner mig...

Ska hämta J på dagis vid 16:00. Måste åka till Liljeholmen i lite ärenden. Fattar inte hur jag ska palla men men... Sen blir det däckning i soffan igen med hamburgare och glass för halsen!

Hände en rolig grej inatt. J kom in till mig och sa att hon var tröstig. Hon frågade om hon fick ta ett glas vatten. Ja visst sa jag! Då går hon in på toaletten, fyller på sitt glas, dricker upp och går och lägger sig igen. Är hon duktig eller vad? Min älskade J! DÅ förstod jag att jag inte har nån bebis längre. Älska självständiga barn! <3

Ibland alltså...

.... Så fattar jag inte vad tusan jag tänker med. J var ju hos mamma förra veckan för att jag hade strulat ihop det med dagis, då jag trodde att hennes vanliga var stängt och inte hade sagt till att hon skulle vara på jourdagiset. Men idag när jag lämnade J på sitt vanliga dagis så kommer det fram att de tydligen hade haft öppet förra veckan iaf! Vad i helvete håller jag på med? Va? Va? Va? Då var jag och J ifrån varandra helt i onödan och jag åkte tåg och jävelskap fram och tillbaka. Hade lust att skjuta mig själv...

Vaknade imorse med världens halsont och att J kom inspringandes. Vrålgrinad och hysterisk för att en av snoddarna på hennes flätor som hon sov med hade lossnat. Katastrof! Och detta var halv fem imorse. Hon fick promt gå och lägga sig igen, för jag vägrade ta det där med henne då :)

När jag hade lämnat henne på dagis och satt på t-banan så blev jag att må svin dåligt, Fick världens feber attack och jag fick panik och ringde till M och frågade vad jag skulle göra. Efter att jag blivit övertalad ett längre tag bestämde jag mig för att sjukanmäla mig och hoppade av vid Fridhemsplan och M. Där tillbringade jag dagen på soffan i en stor svettpöl och dregel runt munnen. Uschi mig M :) Höll sedan på att avlida när jag skulle åka tillbaka hem och hämta J. Blir hemma imorrn med iaf, så får vi se hur jag mår då. HATAR att vara hemma från jobbet!

8/8

Första dagen på jobbet efter semestern. Kändes väldigt konstigt imorse men nu har man kommit in i det igen. Känns som att det var en evighet sen som jag var här. Men skönt att allt börjar bli som vanligt igen. Fast inte helt. J är i dalarna hos min mamma eftersom jag strulat till planeringen och inte fattade att hennes dagis hade stängt hela denna vecka också :( Så min Percy är inte med mig och tydligen längtar hon jätte mkt efter mig :( <3. Men på lördag blir vi återförenade igen!

Idag fyller världens bästa M år! 34 bast, men det talar vi lågt om :) Har utan hans vetskap samlat ihop lite vänner som vi ska möta upp på Koh Phangan på Söder. En sån jäkla häftig thailändsk bar/resturang. Eftersom han är thailandsfantast var detta det närmaste Thailand jag kunde ge honom. Han vet ingenting om vad som kommer ske (enbart att han måste bära Hawaiiskjorta) så det ska bli kul att se hans min när han får se att alla sitter och väntar på honom :)
Får väl bara hoppas att man inte kommer vara allt för sliten imorgon på jobbet, men det är det nog värt!

Förresten så hade A en 12 timmars permiss i fredags som han tillbringade hos oss. Gissa om J var lycklig! Såklart gick tiden väldigt fort, men vi hann både med lite shopping, bad, mat, tacos och mys för J & A! En bra dag alltså!

Slänger in lite bilder på hur det ser ut på Koh Phangan!

Häftigt va? Nu lär jag återgå till jobbet. Hej hej!

Skakar av ilska

Åhhhh jag är så arg så jag vet inte vart jag ska ta vägen! Idioter. Vi bor i Sverige va? Vi har yttrandefrihet. Så länge man inte ljuger är jag fri att dela med mig på internet precis vilka tankar som helst (och nej de var varken rasistiska, politiska eller religiösa) Även om ni inte gillar dem. Och komma och hota mig får ni ingenting för. Stå för vad ni gör istället, så slipper ni skylla ifrån er sen.

heja heja

Håhå två dagar kvar på jobbet sen har jag SEMESTER i två veckor! Ska bli så skönt så jag får tårar i ögonen! Har haft en himla skön vecka. Mamma är här och passar J eftersom att hennes dagis är stängt under ett par veckor och J inte riktigt pallar med jourdagiset. Så varje dag efter jobbet har jag fått mammas hemmalagade mat :P Min mamma vet hur man ska ta hand om vuxna barn! Ja små också för den delen :)
Imorgon, fredag, åker vi med henne hem till SMB och stannar kvar tills på onsdag nästa vecka. Ska bli skönt att vara där lite längre tid, då det alltid brukar vara så stressigt när vi kommer dit. Har saknat alla så mkt så det ska bli väldans kul att träffa dem.

Funderar på att ta ett aerobics pass på Wii brädan senare, så långt kan jag sträcka mig till fysisk aktivitet...

That's all for now. Se you later!

Vi står upp än

Det har nu gått 8 månader sedan jag startade bloggen. Har varit några intensiva inlägg och en hel del pauser. Allt har berott på hur vi har mått, hur saker och ting har fungerat och tid. Tiden har gott fort men ändå känns det som en evighet sen allt hände. Så mycket har hunnit hända och så mkt är precis som vanligt. Varken jag, J, eller A är samma personer som då. Vi har kommit mkt längre än så.

Det är mkt som känns lättare, men det är mkt som är svårare. Men jag är så stolt över oss ändå. Tänkte därför uppdatera er lite om hur läget är just nu. Hur det går för A och hur det går för oss här hemma.

Vi har varit och hälsat på A ett par gånger på anstalten nu. Det har fungerat bra, även om jag fortfarande önskar att jag aldrig hade behövt sätta min fot där. Personalen är jätte bra med J och det underlättar en hel del.  Efter 8 månader på Motivationsavdelningen har A nu blivit förflyttad till Utslussningsavdelningen. Det var egentligen inte mening att han skulle få komma till den avdelningen överhuvudtaget men då de hade en ledig plats där och A har skött sig så bra tyckte ledningen att han kunde få byta avdelning. Detta uppskattades väldigt mkt av A. Nu är det lugn och ro. Avdelningen är mindre, det är bara äldre personer där, de får laga sin egen mat, blir ej inlåsta på nätterna osv.. Med andra ord större frihet. Nu när vi kommer på besök får vi följa med in på avdelningen och A:s rum samt umgås med de andra internerna om vi vill. Det är ganska bra att vi får följa med in dit, för då får J en bild av hur pappa bor.Det är märks att han har mognat och verkligen förstår vad han har ställt till med, men än är vägen lång. Fast vi är iaf en bit på vägen.

Sen har vi lilla J då. Eller lilla och lilla. Hon är inte så liten längre. Hon har växt nåt enormt under den här tiden. I sinnet alltså. Vi har försökt förklara för henne så mycket det går om hur allt ligger till och varför pappa inte är med. Hon förstår men har ändå svårt att acceptera. Hon längtar så mkt efter A. De pratar ungefär 3 gånger i veckan på telefon och vi hälsar på 1-2 ggr i månaden men självklart vill hon ha mer tid med honom än så. Just nu är hon inne i period när hon saknar honom extra mkt. Så varje kväll gråter hon en skvätt och säger att hon önskar att pappa var hos henne. Att han inte skall ligga själv på sitt rum. Det gör så ont att inte kunna göra någonting åt det. Har förklarat för henne att hur mkt jag än vill så kan inte jag få hem honom. Utan att pappa kommer när han är redo. Men det sorgligast av allt är att hennes kompisar på dagis säger att hon ljuger om att hon har en pappa. De säger att han inte finns bara för att han aldrig kommer och hämtar henne, så hon säger jämt att hon ska visa dom att hon visst har en pappa. Men hon är stark! Och jag vet att hon kan ta sig igenom detta. Och jag tillåter inte att hon får gå igenom samma sak en gång till. Det finns bara inte.

Så vi står upp än. Vi har tagit oss igenom det värsta. Med hjälp av alla nära och kära. Och av varandra. Nu kan det bara bli bättre. Jag står upp än.

J 4 år!

Idag är den äntligen här! Dagen som J så länge har väntat på. Nämligen hennes 4 årsdagg. Min älskade lilla skatt. Som nu har blivit så stor. Minns allt från henens födelse som om det vore igår. Det var så fantastiskt och hon blev så fantastisk. Tänk att hon blev så fin och så klok. <3 Jag äslar dig så mkt! Och på söndag åker vi till pappa A som ska baka en tårta och så får vi fira henne lite då. Det stora firandet skedde i helgen när vi var upp till släkten.